Gav mig lite omotiverad ut ett kallt och blåsigt januari och körde upp till stallet, men när jag väl var där var det ju roligt. Kollade alla broddar, borstade honom och satte på sadel och träns sen gav vi oss ut på en uteritt! Han hade tempo i framskrittningen, tränade tempoväxlingar och några öppnor och slutor efter vägen.

Sen galopperade vi på slingan igenom skogen, då vart han lite loj och framtung samt att han bröt av några gånger. Skrittade kanske 1km, halter, halvhalter och flytta lite sidvärts för att hålla honom "road".
Sen tog jag lite trav och galopp på järdeskanten, då bara drog han däremot. Inte fort men okontrollerat, fick ingen kontakt. Har inget att sätta emot heller, så väntade ut honom och sen innan vi skulle upp på vägen igen så saktade han av när jag bad honom.

 

Sen travade jag på ett till gärde, och tänkte ta en sista galopp (eftersom ponnyn aldrig blir trött haha.. vill ju att han ska få jobba lite)
Då var han som ett stenblock i munnen, han struntade i förhållningar och tygeltag. Började mjukt och tog sedan i lite mer, han lyssnade inte bra men han svängde iallafall. Kortade galoppen och galopperade på en volt, i motsatt håll, hemåt igen och då tog han bettet. Fortsatte så, svetten ran verkligen han var så himla stark!

 

Vi är ju så envisa båda två, han vill bara dra och skiter i vad jag säger, och jag vill ha honom i en kontrollerad galopp såklart. Så då tog han bettet, och i världens jäkla sken drog han rakt över järdet och jag hade inte en suck. Fort gick det också, han kunde inte ens lägga in ett bocksprång.

Fick ner honom i trav och travade lite, sen skrittade jag av. Den sista galoppen gick ju käpprätt åt helvete, men det kan ju inte alltid gå bra.. Hoppas att han bara hade mycket energi.